Sidor

tisdag 15 maj 2012

Irritationsobjekt på fejjan

Det finns några saker som stör mej något fruktansvärt på facebook.

1. Folk som gillar sina egna statusar. Patetiskt. Bara så patetiskt.

2. Folk som laddar upp bilder på mat. Vem fan bryr sej om vad folk äter? Och OM de äter överhuvudtaget?

3. Folk som inte kan osa till evenemang (Jag erkänner att jag själv inte alltid osar till större evenemang, där min närvaro inte har så stor betydelse för mänskligheten, men när någon ordnar fest är det väldigt irriterande att inte få svar. Man kan ju faktiskt vilja veta hur många som tänker dyka upp med tanke på mat och sånt).

4. a) Alla former av gamerequests (alltså min tid är redan en alltför dyrbar bristvara)
och b) information om hur höga poäng någon halvbekant fått i ett spel. Kommentar överflödig.

5. Matematiska formler och liknande högre vetande-statusar.That don't impress on anyone much.

6. Att hälften av mina fb-vänner denna årstid förvandlas till expertkommentatorer i Ishockey.

7. Denna överdrivna gilla&dela hysteri. Länktips: www.veikkaus.fi där kan man vinna pengar!

8. Alltså dethär med foton.

a) Folk som skriver om och laddar upp foton på sina barn (eller hundar för den delen) VARJE DAG. Bloggar uppfanns av en orsak: Att de som verkligen VILL ha information om din unges/hunds/katts ätande, skitande, spyande etc. får själv välja att besöka sidan. Inte få det nertryckt i strupen som avec till morgonkaffet via newsfeeden.

b) Folk som använder bilder på sina ungar/djur som profilbild. Jahaa, så du ser ut som en övergödd labrador nuförtiden? Trevligt! Kakkar du på marken också?

c) Folk som laddar upp urfula bilder på sina vänner/bekanta Och bara och endast "jag-har-sminkat-mej-i-en-timme-och-tagit-tusen-bilder-framför-spegeln-och-valt-ut-den-jag-ser-mest-ut-som-en-fjortis-på" på sig själv. Ni ska veta att ni är lika fula som alla andra ifyllan.


9. Det näst mest störande av allt: "tyck synd om mej och fråga vad det är"-statusar.
Ex. "allt är så åt helvete" Så frågar någon av vänlighet, eller bara av ren och skär nyfikenhet vad det är, och svaret blir "ingenting jag vill ta på facebook." Nähä, men låt bli att skriva om det då! Alla blir bara irriterade och ingen kan tycka synd om någon som man inte vet varför man ska tycka synd om. Håll dina känslor för dej själv om de inte tål dagsljus.
10. Det mest störande: Meningslösa statusar. Ex. "Är trött." JAMEN SOV! "Är hungrig." ÄT! Alltså, vad förväntar ni er att folk ska komma med för banbrytande lösningar? Ni är vuxna människor, ni borde förstå att botet mot trötthet är sömn, motsvarande hunger-mat, törst-dricka, kiss/bajsnödighet-gå på toaletten. Detta med primära reaktioner och behov torde inte vara något som behöver vidare diskussion och förslag till åtgärder.

Många verkar också stå totalt handfallna när det gäller att ha lejdon. Detta är dock mer förståeligt (jag har själv också varit där) och därför vill jag dela med mej av min visdom för att förhindra framtida fall av lejdon.

Jag föreslår till alla som "har lejdon" fysisk aktivitet, ju tyngre desto bättre och gärna siande arbete som städning, räfsning, dyngmockning eller annat resultatarbete. gärna i kombination med favoritmusik. Att träffa en rolig kompis som inte har lejdon brukar också underlätta. 

Om lejdon-symptomen är riktigt allvarliga, såpass att du överväger mord på dej själv eller andra, kroppsstympning, att elda upp ditt eget hus, eller i värsta fall andras, så rekommenderas som första hjälp mentalvårdsbyrån i närliggande stad. 




Själv har jag säkert ALDRIG irriterat någon på facebook. ;D

Men man behöver  ju inte störa sej i onödan, lösningen på allt ovanstående är enkel: Dölj, avsluta prenumeration eller i värsta fall ta bort vän. Det är ingen som säger att vi måste veta allt, vi kan faktiskt välja våra informationskanaler.

Jag ska minnas att läsa detta inlägg när/om jag själv skaffar barn. Om Facebook finns då ännu. Kanske vi har gått tillbaka till Lunarstorm eller Berusad. Där kunde ingen posta meningslösa statusar minsann. Status, det var (som in real life) nåt man FICK och FÖRTJÄNADE! All makt åt *Alkoholgud* Hahaha :D

/Fia

fredag 11 maj 2012

Äntligen fredag

Ska bli så skönt med helg efter allt skrivbordssittande. Och vädret är ju verkligen perfekt för inomhusaktiviteter, såsom att fortsätta projekt renovera sovrummet. Det innebär i nuläget att måla de grundmålade väggarna i en färg jag hoppas blir den kulör jag tror när den torkat. Återstår att se.


Snedtaket och väggen under det var ju från början någon riktigt hemsk rödfärg, eller färgen i sig var väl egentligen inte så ful, men i kombination med den blommönstrade retrotapeten skar det sej ganska så rejält. Har nu grundmålat taket/väggen 3 gånger och fortfarande lyser det röda lite igenom på vissa ställen, taket sög i sig färgen som en svamp! Dessutom har taket nångång i tiderna läckt, så därför hänger spännpappret lite löst här och där.. Men vad gör det, det är husets charm och personlighet :)


Slutade lite tidigare idag när jag skulle till tandläkaren så efter avklarat besök där passade jag på att ta en sväng via halpahalli och prisma. Det blev en bastustäva och "schampoställning" till snart nyrenoverade bastun, en jättefin värmeljusgrej i järntråd till sovrummet, trådlöst modem, något smått till mor och dessutom den efterlängtade Hus&Hem RETRO!


Speciellt kul var det med hemma-hos reportaget av DollybirdRetro, vars blogg och webshop jag ofta besöker. Beställde nyligen 2 olika gardinstyger därifrån, ska ladda upp bilder bara jag får internätet hemma på gården i användbart skick.


Bilder på sovrumsprojektet kommer också snart!


Ha en skön helg!


/Fia

torsdag 10 maj 2012

Kvinnor som traktorförare?

"..Och jag vill veta varför pappan i familjen alltid kör, är det nåt bara han förstår?"

Regniga dagar som denna är ganska bra dagar att sitta på kontor egentligen.

Men som jag började sakna det praktiska jordbruksarbetet igår. Var till min praktikgård och skulle hämta mjölk och råmjölk, jag och Simon hade lite bakprojekt på gång. Väl där, efter att ha tappat i mjölk och gosat med min favoritko Älga, frågade Nikki "Vill du ha arbejt rej ikväld så får du noo fa ti Mikaels ett dyngomrörarn!" Att jag vill jaa! Hoppade i traktorn med Simon på bönpallen och så for vi.

Simon är inget fan av att sitta bredvid när jag kör traktor. "Man känder ju se så onödi å omanli".
Tror han inte att jag känner mej precis likadan när jag sitter på med honom? "Men tu je ju tjelg tu".

Jaa, och? Är det roligare att sitta sysslolös bredvid bara för att man är av kvinnligt kön? Är det liksom per automatik antaget att vi ska sitta bredvid alfahannen den allsmäktiges vänstra sida i traktorhytten som något prydnadsföremål?


Ibland blir jag upprikigt sagt lite trött på den sydösterbottniska inställningen till kvinnliga traktorförare. Det märks helt klart att de inte bortskämda där i södern me "reidiga kvinnor". Där lever nog inställningen att maskinarbete är ett karaarbete fortfarande kvar, tyvärr.. Och när jag drog ur en kalvkätte med grep var det nästan som stora samtalsämnet vid middagsbordet. Hallå, de e sånt jag gör. Vilken tur att jag finns å kan visa de sydösterbottniska karlarna att det faktiskt finns kvinnor som är born to måka dynjon.

Här hemma i Lillby är det nog ingen som lyfter på ögonbrynet åt kvinnor i traktorn. Jag måste säga att jag haft världens bästa praktikplats. Det har aldrig varit fråga om jag skulle kunnat klara av något, traktorn å redskapet i handen och instruktionerna "he gaar noo bra hedee, ring om he er naa!"
Det är inte bara en gång jag har tänkt "alltså tror de verkligen att jag ska klara dethär? En kvinnlig stadsbo i traktorn?" Men oftast har det gått långt mycket bättre än man trott.

Visserligen har maskiner jävlats och det måste medges att jag har varit lite stereotypiskt kvinnligt oteknisk ibland. Men då måste man ju ta i beaktande att jag faktiskt är uppväxt i stan ;D Nej skämt åsido, vi kvinnor har ju tyvärr det faktum emot oss att mycket i jordbruksarbetet kräver faktiskt en hel del styrka, och där måste medges att karlakraft är bra att ha ibland när egna bicepsen sviker. Men brist på råstyrka kan också i många fall lösas med envishet och lite tålamod. Jag minns hur svårt jag tyckte det var att koppla i en kraftöverföringsaxel, de kan ju verkligen väga sjukt mycket och man skulle vilja ha en arm till, en att hålla i själva axeln med och två att dra bakåt kransen och haka i den på själva uttaget. Men det löste jag med att ställa med grensle över axeln, klämma fast den mellan benen och på så vis få båda händerna fria. Det gäller att hitta knixet med allt :D


Men fortfarande stöter man lite här som var på den attityden att kvinnor och maskiner är ingen vidare kombination. Och det är så tråkigt. Inte är det någon jäkla vetenskap som bara karlar förstår sig på att köra en traktor. Det är inget märkvärdigare än att köra en bil. Men det är så konstigt att det tycks ta så på vissa karlars manlighet när en kvinna börjar tala traktorer. Och jag förstår inte varför. Jag skulle tycka det vore skitkul och lite annorlunda att diskutera t.ex stickning eller virkning med en karl!

Om jag någongång får barn, oavsett om de barnen är pojkar eller flickor, så ska de alla ha samma möjlighet att lära sig både "kara- och kvinno"-arbete. Står mina flickor och håller på att koppla på harven och fara ut på åkern så ska banne mej varken jag eller deras far inte vara den som kommer springande och säger "nejnej, ga undan så ni itt stöiter er, hede kan ja göra! "

Hur många skulle säga till sina pojkar om de vill laga mat, städa eller sy att "ska du nu faktiskt klar åv hede?"


/ Emäntä